Dagbok 3 covid-19 Ibland händer det!

Boris Johnson, Storbritanniens premiärminister har blivit intagen på sjukhus pga covid-19…och så har jag meddelat resten av föräldrarna på Åland att man nu delar ut skollunch till alla skolbarn på fastlandet (men alltså inte på Åland). Uppror! Det är ungefär så mycket mina tankar idag gått till corona. Annars har det varit som vilken annan dag (icke covid-19) som helst.

Lämnade de stora inne åt sin skolgång, lade ut lillan i vagnen och tog fyra åringen med mej och gick ut i solen. Jag sket i oredan inne. Ja faktiskt! Jag blundade och gick ut. Insåg tillslut att jag behöver solen mer än ett skinande rent kök.

Vi gick raskt till stallet för att bistå pappan i huset med hjälp. Är faktiskt lite imponerad. Vindskyddet till hästarna blev äntligen av (eftersom vi tog deras skydd till getterna så var vi skyldiga dem ett nytt). Så VIPS idag har detta tak kommit upp! Är lite smått nöjd över att vi äntligen har börjat sätta band på oss och se till så vi faktiskt klargör, färdigställer grejer! Euforin över att se de färdiga sakerna har äntligen tagit över och leder oss hela vägen genom de nya projekten. Förr har vi bara avundsjukt sneglat på grannens fina hus och tänkt OM vi kunde få det lika fint med våra ruckel..men kanske, kanske ser vi en framtid med fina hus också på denna gård. Sakta men säkert förvandlas de en efter en (så gott det går).

Nu ska vi ännu hyra skylift och få silosen målad och ribbor uppsatta. Så lite smått pyssel kvar när det kommer till stallbyggnaden nog.

Innan skolorna stängde hade jag en kort dialog men Rufus läkare som bekräftade detta med att han är i riskgrupp och vi kom då fram till att vi isolerar oss så gott det går. Vi handlar genom att hämta färdigt packade matkassar (härligt att de ordnar så bra i vår lokala butik), vi ser på avstånd på våra gäster som gärna nu stannar till och hälsar på våra getter. Mycket märklig känsla. Myyyycket märkligt!! Farmor och farfar kan träffa barnen utomhus utan närkontakt. Blicken på den minsta när hon inte förstår varför inte farmor tar henne i famnen är nog lite hjärtskärande…Morfar som kommer av och an på gården med nåt och tar sedan nästa färja hem…Suck. Inget är sig likt. Vill nog bara tillbaka nu till ett vanligt, öppet samhälle fortast möjligast känner jag..

Men visst, kan leva med att vi får våra “egna” (läs privata) projekt avbetade i maklig takt också….Nåja, snart dundrar två större barn ner för trappan för att ta del av dagens Robinson avsnitt (som vi alltid ser på play i efterhand) där vi ju har alla vår åländska kocken Micke som deltagare. Heja Micke ropar vi från tv.soffan!

Trevlig kväll!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *