Month: November 2019

Lilla My stack fram huvudet ur solrosen bredvid trappan och skrek upprymt: Nu brakar det loss! Ur Farlig midsommar s. 18

Regniga november f?rsvinner s? snabbt att jag inte alls hinner med. Var det inte nu man borde ha suttit med benen upp och stirrat in i brasan? Det hanns inte med.

• 

• 

• 

N?jo, orsaken till det ?r att jag nu helt tagit ?ver tyglarna till W:g?rds. Mannen arbetar i stan och ?r tr?tt och slut p? de m?rka kv?llarna och jag kan inte be om s? mycket energi fr?n det h?llet. D?remot nog fr?n hans ena lediga dag per vecka.. 😉

Det jag nu sysslar med f?r fullt ?r allts? planering och utveckling av Westerg?rds. Jag k?per in, designar och ritar och tror jag ?r en liten Joanna Gaines. Ju mer jag gr?ver desto mer inser jag att vi ?terupplever historian. F?rr hyrde man ut stugor tillh?rande Westerg?rds. Har sett p? dessa lite med viss skeptism..men nu d? jag sett vad man kan g?ra av gammalt ruckel s? har tankeg?ngen v?nt.

S? nu, n?sta p? tur st?r strandstugan. En bit upp i skogen ca. 100 m fr?n stranden st?r en gammal uthyrningsstuga som saknar de flesta f?nster och ?r v?ldigt risig inuti..men, men allt g?r att fixa! Med tid, t?lamod, f?rg och virke. Det vet vi.

S? nu t?nker jag mej en framtidsvision med vita (lite new England stil alt. samma f?rg som vi har p? huset ljusbl?-turkos) hus nere i stranden. F?r d?r finns allts? redan en sandstrand, d?r finns en bastu och en badbalja som vi lite anv?nt d? och d? (f?r lite). S? d?rf?r inser vi att hellre ?n att stranden ska v?xa igen s? kunde vi erbjuda v?ra g?ster strand, bastu, balja, kanot, kajak, surbr?den (man st?r och paddlar p?-vad heter de nu igen?), sm? b?tar-mete, utf?rder med motorb?t, volleyboll, grillk?ta….

Vita sm? fr?scha hus, surfing inspirerade omkl?dningsrum, tr?g?ngar att g? p?….ja ni fattar, visionen ?r klar.

• 

• 

• 

Har ju endel erfarenhet av uthyrning och det vi vet, v?ra g?ster vill ha, ?r till?ng till strand och bastu, vilket allts? finns from n?sta sommar (!!) Ifjol ins?g vi att ingen av oss riktigt ?nd? hann njuta av stranden som tanken var n?r vi lagade den. Nu har vi dessutom tillg?ng till pool h?r hemma om sommaren och n?r vi vill till havet cyklar oftast barnen till hopptornet eller s? tar vi b?ten och sticker iv?g ut?t sk?ren, och vem vet kanske vi i framtiden kan t?nka oss en egen ? f?r “escape” d?r vi kan ha v?r alldeles egna privata bastu och bad?

Westerg?rds f?r forts?ttningsvis vara “k?rnan” d?r det finns en reception (t?nker mej v?r gamla snickarbod till detta ?ndam?l…och har tankar d?r kring barn och sommarjobb 😉 ). P? g?rden ska lager f?r lakan, handdukar, st?d, tv?ttmaskin etc, ocks? finnas. Hit ska g?sterna k?nna sig v?lkomna att komma med fr?gor, ris och ros och h?lsa p? djuren, rida och sk?ta djuren, om de s? vill. H?r ska alltid finnas folk under s?song. Forts?ttningsvis har vi ju tv? stugor h?r i g?rdsmilj?n. Cyklar ska finnas och mitt g?rdsgalleri ska piffas upp.

Mycket tankar, mycket id?er. Poco a poco, som spanjoren skulle s?ga…

Mumintrollet tittade p? henne med hopskrynklad nos. Du ska inte tycka s? synd om allting, sa My. Stick iv?g nu. Jag ska knyta mig ett tag. Ur pappa och havet s.124

Ja, egentligen ?lskar jag h?sten och vintern men tillika blir jag hoppl?st melankolisk p? n?t vis. Utan att dessmera fundera ?ver hur m?nga, fina barn vi satt till v?rlden eller p? v?r moder jord s? s?g jag ig?r endast ur den egoistiskes ?gon.

Den lilla foten, foten som inte alls var s? liten mer. Belles lilla fot i min handflata. Va? Jag fl?g n?stan upp ur soffan och b?rjade (n?stan) storgr?ta, hon ?r ju stor….hennes fot ?r n?stan dubbel s? stor fr?n n?r hon f?ddes. Det blev inte b?ttre senare n?r jag stod och sorterade en kl?dl?da…en pyjamas i storlek 44! Det var lilla R:s. med gr?ten i halsen stoppade jag ner plagg efter plagg som ska till Emmaus. Det ?r s? sorgligt, s? himla ledsamt p? n?t vis att det nu inte blir fler bebisar. Gud. Kan knappt skriva orden utan att darra p? tangenterna 😉 Allting har sin tid och jag f?r verkligen hoppas p? barnbarn sedan sm?ningom som jag kan gosa med. Kan man ?lska bebisar s? mycket som jag g?r? F?rst?r inte. F?r inte ?lskar jag andras bebisar, p? det viset (f?rst?s). Och snart ?r hon stor min baby. Det g?r ju bara alldeles f?r fort…och jag inser att det ?r mina amningshormoner som g?r mig lite till ett vrak som skrattar och gr?ter om vartannat. Nu sover hon, mitt hj?rta. ?nnu lite f?rkyld och tagen av flunssan. Men finns det n?t b?ttre ?n de d?r sm? h?nderna som febrilt f?rs?ker styras av hj?rnans hj?lp och sakta, trevande k?nner p? ditt ansikte, allra f?rsta g?ngen….??

• 

• 

• 

N?ja, nu ska jag inte bli l?ngrandig. Men d? och d? (?nnu mer nu ?n n?gonsin tidigare) stannar jag upp, super in stunden och paketerar den f?r att ha i mitt hj?rta hela mitt liv. F?r det ?r nu sista g?ngen…

Ig?r var mannen efter tv? utestolar med medar..ja lite gungstolstyp. Han hade lastat av dem p? g?rden och jag kunde inte l?ta bli att provsitta n?r jag gick min kv?llsrunda till djuren. Passade ocks? p? att f?nga stunden med mobilen (fotot ovan). Vilka bekv?ma stolar allts?! Vinkeln man blir och sitta i blir himlen! Om man kan s?ga s?…?tta grader utomhus och d?r satt jag…och nj?t, alldeles ensam i m?rkret…en stund. Nu ska stolarna skickas till min far! Som s? g?rna f?rvandlar dem till svarta gungstolar. Tack Monica f?r att du fr?gar oss i f?rsta hand.??Dessa ska st? p? v?r amerikanska veranda f?rst?s.

Det d?r med att “v?nta in” stunden eller svaret. Det ?r s? sp?nnande. Om man g?r omkring och grubblar och funderar p? n?t och inte riktigt vet ut eller in hur man ska g?ra i n?t s? “kommer det” f?rr eller senare. Otaliga ?r de g?nger jag f?tt hj?lp p? det viset. Det finns en v?g, vi ska vandra och den som ?r ?ppen f?r tecknen den f?r de utstakat f?r sig. Det ?r s?. Ett s?nt exempel var Belles namn. Mer och mer tid gick och jag gick igenom en massa namn, skrev ner funderade…men inget k?ndes r?tt. Jag lade tillslut ner projektet att hitta namn och t?nkte att hon blir v?l utan namn d?. D? pl?tsligt, som om n?gon viskat i mitt ?ra, n?r hon l?g p? sk?tbordet h?rde jag det. “Belle.” ? jag t?nkte…kan man ens heta s?? Lite visste jag att det visst var ett flicknamn som ex namnet i prinsessan och odjuret (eller vad heter den filmen). Hade aldrig sett den utan det var n?gon som ber?ttade i efterhand. S? kan det vara. Nu ?r jag lite i samma sits funderar och funderar av och an ?ver en grej och ig?r p? en direkts?nd (kan inte greppen h?r men kanske healing?) Gaiahealing (?) s? kom det. “Allt kommer att ljusna upp och klarna, det du funderar p? och jobbat med l?nge, kommer att ljusna upp och med det f?r du klarhet.” ? med det svaret s? f?rsvinner min ?ngest och p? n?t vis till?ter jag mej luta bak och bara v?nta in. Senare ig?r kv?ll, n?r jag sl?surfade s? kom det en sak upp p? min ruta som jag fick en intressant k?nsla av. Var det kanske just detta? Ett ljus p? v?gen??? Ha en fin november torsdag!

“Tredje dagen fr?n det d?da…” nu kom energin tillbaka d? igen. ?var mej att sitta ner p? min rumpa nu och d? (? d? blir det oftast ett blogginl?gg). ? nu inser jag att vi skaffat en tick-tick klocka intill matsalsm?blemanget….t?nk att jag aldrig m?rkte det i Spanien (k?ptes d?r). Det betyder att allt ?r mycket stilla nu. Mitt p? dagen. Lugnt och sk?nt. Jag h?r. Jag finns. Har ?ntligen kommit lite fram?t p? tavlan ocks?. Det tar tid. Det vet kunden. Det var under de premisserna jag lovade leverera. Belle i f?rsta rum. Sedan jobb, n?r det finns tid, och tur ?r ju det att hon sover l?nga pass…

• 

• 

• 

Enda g?ngen man riktigt kan slappna av ?r n?r man har mellan killen i skolan.. d? vet jag att han sk?ts om. Annat var det ig?r kv?ll.. Han ?r ju samtidigt elva ?r och borde sakteligen kunna ta lite ansvar ?ver sitt blodsocker och allt d?r till..men ig?r bevisades ?ter motsatsen.

Har i min f?rargelse sagt att kommer det n?gon sort av kampsport till ?n s? ska de definitivt g? (med tanke p? hur mycket det brottas h?r hemma). S? kom dagen d? det kom jui-jitsu till ?n och de skulle g?. Med vetskapen om att tiden ?r s?dan att jag m?ste vara hemma och l?gga sm?ttingar medan pappa roade sig med spelkort p? annat h?ll…skjussade jag dem till lokalen. “Du kollar sj?lv.” “Det ?r bara en timme.” “Du tar trip om du blir l?g.” Glad i h?gen skjutsades de dit. Storebror skulle ocks? p?minna om blodsockret. 40 minuter senare ser jag att det sakta tickar ner (ser blodsockret p? min telefon)…3,5…..2,9 jag ringer. Inget svar. 2,7….B?rjar allvarligt fundera om jag m?ste st?ra farfar och han ska ?ka dit. 2,2 ….samtidigt vet jag att det tar en stund innan man ser sv?ngen p? telefonen (dvs ligger automatiken lite efter det sanna blodsocker v?rdet i blodet).

• 

Skit. Barnen v?grar svara i telefonen och jag hoppas innerligt att han inser att han m?ste ta en trip. Han brukar det om han blir l?g men han bryr sig sedan inte att f?lja upp att det verkligen stiger. Nu ?r klockan s? att det borde tagit slut och han borde sitta i kompis bil p? v?g hem. Lyssnar efter en d?rrsm?ll. Tre?ringen v?grar somna. Lilla ligger och snuttar intill.. N?r kommer de? S? jag kan ropa upp storebror att ta ?ver nattning medan jag g?r ner och ser till s? blodsockret stiger och han f?r ordentligt med kv?llsm?l. Inget h?rs. Till slut somnar de sm? och jag g?r med telefonen i h?gsta hugg ner f?r trappan. Va. D?r sitter b?da i soffan och ser p? tv. “Hall??, kolla blodsockret! vad ?r det??” Lite tr?tt tar han blodsockerapparaten och trycker mot armen…2,7!! “Hall????!!! Kv?llsm?l nuuuu!!!!” Kom n?gon ih?g att kolla? Kom n?n ih?g att p?minna (jo han hade tagit en trip under tr?ningen, men blodsockret slutade bara att sjunka med den, det r?ckte inte till att stiga…) …..Voj,voj n?r man s? g?rna hade l?ttat p? tyglarna och l?tit honom ta mer ansvar ?ver sig men n?r det inte funkar…D? hade vi satt p? “sportl?ge” p? moj?ngen (s? den ger mindre insulin d? det ska tr?nas)…

N?ja, det var g?rdagskv?llen. Nu en ny dag. Bara solen lite skulle b?rja visa sig s? har jag t?nkt om jag h?r efter skulle b?rja fylla bloggen med mer lantliga bilder. Jag har ju bra kamera s? borde kunna f? till fina foton h?r med barn och djur…de d?r sm? ljusa stunderna ?? Nu vaknar en liten t?s. Ha en fin dag i gr?a november.

Vad du kan! Ropade Sniff beundrande. S? m?nga fula ord! Ur kometen kommer s.75

• 

• 

• 

Efter fula ord kommer tr?ttheten. Oj,oj vad denna dag inte b?rjade bra. Hur g?r inte min tidsoptimism att bota? Alltid s?tter jag klockan f?rsent och det slutar med att alla rusar runt “skynda, skynda…ni vill inte bli sena till skoltaxin…” Jag r?nner ut till stallet i morgonrock (grannarna m?ste ha roligt vid det h?r laget n?r de d? ? d? skymtar n?gon i morgonrock med h?ret p? ?nda st? och riva ensilage ur balen bakom stallet). N?r jag v?l landar vid k?ksbordet inser jag att den minsta inte vaknat och det river i hj?rtat att beh?va v?cka henne f?r att ta storebror till dagis. Tanken sl?r mej. Kanske blir han hemma idag och killar…men sen igen k?nner jag (har onda aningar) om att dagen inte kommer att bli riktigt lyckad alls, s? sent om sider messar jag farfar om han har tid att ta lillemannen till dagis (tack sn?lla farfar!). Lillebror har alldeles f?r mycket energi idag f?r sin tr?tta mor..

Ja, eller det hela b?rjar redan inatt d? larmet tjuter om att mellanbror ?r l?g i blodsocker och jag ?r uppe och fixar med det, av mitt spring s? vaknar lill-igeln (som ligger fast i mej hela natten) och ?r inte n?jd innan hon f?r ett br?st i munnen detta upprepas ggr tre. S? visste liksom redan l?ngt innan morgonrodnad hur denna dag kommer att bli. Dagen st?r f?r ?terh?mtning och jag ?r innerligt glad att jag slipper stallfix idag (d? det inte ?r min tur, f?rdelen d?r med att ha andras h?star). S? nu har det g?tt m?nga timmar p? halvl?ga i soffan med hund och baby.

Elden sprakar i k?ksspisen och torktumlaren g?r medan huvudv?rken g?r sig p?mind. Kl. 14 fick jag f?rsta muggen kaffe bryggt ?t mej ungef?r samma tid jag fick diskmaskinen t?md…s? h?r g?s det p? “sex timmar f?rsent mode”. ? tur ?r det v?l att farmor och farfar sn?llt st?ller upp n?r allt brakar s?d?r varannan vecka och b?de f?r och h?mtar lilleman. D? jag g?r runt som en zombie i pyjamasbyxor lite halvt skelande. Det ?r dessa dagar man har extra tid f?r att scrolla p? telefonen och l?ser s?nt man inte ska l?sa. Man ser bara alla andra framg?ngsrika m?nniskor som har tusen j?rn i elden och man kan inte l?ta bli att avundas deras energiniv?! T?nk att orka leverera dag efter dag hundra procent, jag som g?r p? var tredje dagars cykler typ…men allts? man ska inte f?rringa s?mnbrist. Det f?rst?r det mesta.

? i min tysthet b?var jag f?r den v?rdagen d? vi hoppligen f?r till?kning bland killingarna och n?gonslags ny rutin ska till med mj?lkning…hur sjutton? (Fast gl?djen ?r f?rst?s st?rre ?n r?dslan).

• 

• 

• 

F?r bara hoppas lillasyster d? sover hela n?tter… har t?nkt redan n?gon dag att vi m?ste b?rja med kv?llsgr?t till henne s? hon f?r lite b?ttre n?tter..och kanske kunde jag b?rja laga mej i s?ng lite innan 24… Nu ska jag bara vilja dra bort rullgardinen som presenterar detta skit m?rker och m?tas av en str?lande sol d?r ute….varf?r flyttade vi nu igen hem fr?n solen?? ?h.

Vi ?r alla m?nniskor. Vi ?r alla lika v?rda. Varf?r ser man bara till sitt eget b?sta?

• 

• 

• 

S? har en helg passerat och h?r sitter man m?ngder av energi fattigare och laddar. Eller nej. F?rst kommer spridandet, sen vila och sen laddning. De sist n?mnda g?r lite in i varann. Jag kliver snart in i vilan. Egentligen d?sar hj?rnan redan och s?mn mode ?r i fullg?ng men k?mpar emot, bara en liten stund till. Farsdagen blev ett enda stort plask p? Mariebad med alla olika pappor (haha, hur l?t det d?r?) i tv? generationer. Kul var det! Fullt ?s. Sen sl?pade vi ?nnu oss till ?ns hamburgarhak f?r middag (?lska entrepren?rskap p? lilla F?gl?!) . Inte undra p? sen att alla f?ll i djup s?mn och tre?ringen lyckades sova en hel natt i sin egen s?ng.

Men hemmet. Huset. Hur i hela friden kan det f?rvandlas fr?n st?dningen p? fredag till totalt kaos ?ver helgen? Trots att vi d? mestadels var borta hela s?ndagen? Inte hann man b?rja st?da idag heller n?mnv?rt eftersom f?rmiddagen gick ?t till en tidningsintervju.

• 

N?r jag f?r lite energi ?ver s? g?r jag s?dana d?r snabba (lite oigenomt?nkta kanske) saker…som ex. kontaktar tidningen. Denna g?ng om F?gl?s tillv?xt. Vips, s? ?r tidningsteamet ute och mammor med bebisar har samlats. N?ja. We made our point, fick ihop ett g?ng, trots amningshj?rna. Det ?r ?nd? tur att jag ?r s? pass spontan, f?r ska jag sitta och dividera och evaluera varje steg jag g?r s? skulle det stj?la energi ur “projektet” och hota hela dess existens. Vi f?r se vad det blir f?r reportage. F?r dom som inte ?r insatta s? ?r det allts? tunnelplaner f?r F?gl? och allt som kan p?skynda detta b?r belysas (enligt min mening och det ?r det jag tycker ?r viktigt att satsa p? nu). Vissa politiker tror n?mligen att F?gl? ?r en isolerad ? som knappt beh?ver kommunikationer.

Men. Ibland blir jag less. Less p? attityden med axelryckandet. Less p? “titta-p?” kulturen. Less p? “n?gon-annan-g?r” attityden. Less p? “v?gar inte sticka ut” attityden. Less p? “vad-t?nker-grannen” attityden. Sen R fick diagnosen diabetes har jag vuxit som m?nniska och slagits med n?bbar och klor f?r att folk ska ingripa. Ingripa om man ser en medm?nniska m? d?ligt,( man kan ju i b?sta fall bidra till att f?rhindra ren och sk?r d?d)! Det minsta man kan g?ra ?r att stanna upp i sitt ekorrhjul och fr?ga om allt okej? Det stavas civilkurage!

Jag blir m?rkr?dd och s? otroligt illa ber?rd n?r man ser p? hur folk drunknar intill andra i pooler etc f?r att man “tror” barnet leker osv. Vad har h?nt oss m?nniskor? Vad har h?nt med “magk?nslan”?? Funderar man tanken…s? blandar man sig! S? ENKELT ?r det. Det ?r v?ldigt tragiskt om det m?ste handla om EGET barn innan man inser v?rdet p? m?nniskan. Ja. Detsamma g?ller i sakfr?gor. En grupp m?nniskor som vill n?got, jamen d? visar man det. Man samlas, klurar ihop (som vi gjorde ang?ende reportaget) och slutf?r. Vi blev tillr?ckligt m?nga MEN vi hade kunnat vara m?nga fler. Skulle det vara i vilket annat europeiskt land som helst s? hade man enats och gjort klart och tydligt vad man tycker, t?nker och vill. Tillsammans! Med det menar jag inte att man inte har all r?tt att tycka och t?nka olika (alla vill inte ha tunnel och de f?rv?ntades knappast delta heller). Men jag pratar om de som delar ?sikt! Vad ?r det som ?r s? illa med att st? f?r sin ?sikt? P?verka n?r man har m?jlighet? Eller synas i tidningen?

N?ja. Alla ?r olika. Till viss grad ?r det ok. Men INTE d? det verkligen handlar om andra m?nniskors h?lsa, liv och d?d.

Men, men det ena f?der det andra. Det positiva f?r mej ?r att n?r jag blir v?ldigt ber?rd av n?got… s? f?ds n?got ur det… min uppgivenhet h?ller p? och f?der fram ide?r inom konsten. M?ste bara f?rs?ka h?lla liv i just den k?nslan tills jag skissat klart p? mina planer. Allts?. Vet ni, jag har blivit inspirerad! ?