Som en v?rdag…

Klockan ?tta sm?g jag mej in till stallet d?r tv? damer tittade p? mej stor?gt, f?rn?jda med natten frustade de v?lm?ende. Se tassade jag vidare ut mot ensilaget och fyllde p?sarna med mat…sku jag inte alls f?rst? mej p? m?nader skulle jag ha sagt; vilken v?r morgon! Med den friska ensilage doften i n?san och med morgonsolen sakta stigande p? den ljusa himlen k?ndes det pl?tsligt som v?r. Vilken underbar k?nsla. Jag riktigt drog p? stegen och passade p? att dra l?nga andetag och fylla mitt inre med den h?r ljuva morgonen. F?r det var precis vad den var. Ljuv??

Att fylla livet med positiva saker. Vet ni, jag har nyss hittat Marks och Jonas podd s? nu lyssnar jag f?r fullt bak?t p? en massa inspelade avsnitt. Jag blir s? varm om hj?rtat av att h?ra dem. Varje g?ng jag hittar s?na saker…kan vara en blogg som ger positiv energi, kan vara en podd s? suger jag i mej. F?r vem beh?ver inte i dessa m?rka tider? Energi boost. S? om ni missat deras podd (Mark Levengood och Jonas Gardell) s? googlar man bara marks och jonas podd s? kan man lyssna ?efterhand.

Dagen fortskrider och jag ?r s? glad ?ver mitt nya f?gelhus. Jag ?lskar att f? ta del av de sm? livens liv. Inte bara jag utan ocks? mina barn har jag smittat med mitt genuina f?gelintresse. Sen de var sm? har jag alltid varit noga med att l?ra skillnad p? kr?ka, korp, r?ka och kaja. ?ven sm?f?glarnas namn s?ger jag h?gt. ?De ska inte tro att alla stora svarta f?glar ?r kr?kor…eller att alla fiskm?sar ?r m?sar…nej, det finns skrattm?s, trut, t?rna osv. Hade en barn bok om f?glar och deras ?gg med vackra illustrationer n?r jag var liten och d?rav f?ddes nog ett intresse. Tar nog inte l?nge innan h?nsen ?r tillbaka h?r p? g?rden.???

Talgoxarna, titor och mesar tr?ngs f?r att f? ta del av de fettrika n?tterna

 

Idag. en ny dag. ??Lillen har jag f?rt till dagis och nu trivs han s? bra att det inte ?r n?t gr?t alls vid l?mning.??

N?r man vet att alla trivs p? sina nya platser s? m?r ett modershj?rta bra. P? tal om moder och hj?rta s? kommer ocks? mannen hem ?ver helgen…passar p? att h?mta hem lite saker s?d?r innan flyttlasset drar hem den 15 december. S? egentligen ska jag nu forts?tta mina skisser p? smycken jag funderar p? till min kurs….k?nns som om det inte kommer att vara j?tte mycket ost?rd tid i helgen.

S? ha en bra dag! Nu ska jag forts?tta skissa.

Backa bandet, leva som f?rr

 

 

H?stdagarna seglar f?rbi, ?n ingen kyla i siktet..Nu njuter jag av dimma och dis medan jag f?rs?ker styra upp mina id?er. Det ?r som om naturen drar efter andan nu…f?rbereder sig f?r den l?nga, m?rka vintern. Sm?f?glarnas s?ng ?r n?stan borta, d? de flyttat in i djupare skogar, bara de ih?rdiga talgoxarna ?som letar material och fett f?r att klara den kalla ?rstiden. N?gon korp kraxar d? och d? och p?minner mej om att jag ?r p? r?tt v?g.. . Tyst och stilla. Alla f?rbereder sig, inst?ller sig p? “?verlevnadsmode”. De som kan flyr, flyger till varmare trakter, de allra tuffaste stannar. Om ?n i ide eller p? l?ga kroppstemperaturer vilande l?ngt nere i marken. Det ?r nu de sista skrovm?len g?rs innan man intar den d?r mjuka, sk?na b?ddplatsen…De tuffaste tuffa kommer att pulsera fram i djup sn?, leta febrilt efter f?da och och ta sig fram.

Det ?r precis det jag ?nskar g?ra. Ta mej fram trots motst?nd, storm och kyla. Jag ?nskar g? emot normen. Bo p? min g?rd. Ha h?ns, f?r, alpackor, en ko. Kunna spinna och f?rga mitt egen garn (ge till farmor som ?r beg?vad n?r det kommer till stickning), f? h?rliga ekologiska tr?jor till barnen….smida mina egna smycken, odla min egen mat….en dr?m att ha i sikte d? resten av v?rlden snurrar alldeles f?r fort. Jag har lust att skrika ut, dra i n?dbromsen innan det ?r f?rsent. F? folk att inse. Man kan g?ra sj?lv. Man kan ta tillvara mer. Man kan anv?nda igen. Man kan ?ta fint k?tt endast p? helgen. G? tillbaka. Backa bandet. ?Stoppa upp. Lyssna. Ta in. Spr?cka bubblan. V?ga sl?ppa p? saker. Inte k?pa nytt. ?teranv?nda. Jag hoppas innerligt att man mer och mer b?rjar inse vilken cirkus vi lever i. Jag hoppas fler och fler kan och v?gar ta steget bort fr?n karusellen.

Leva enkelt.

 


Ta steget..ut i det ok?nda

He’s coming home for x-mas!

S? ?r halloween ?ver, pust…jag ?r ju s?dan som gillar att fixa och ofta brinner gl?den starkare ?n f?rnuftet. F?r egentligen s? tar det nog all must ur mej att vara ensam mamma till tre killar, ha en h?st och tv? hundar och inte sova om n?tterna…men sen ?nd? vill jag ju s? mycket n?r det kommer till barnen. Och n?r jag vill n?got starkt s? resonerar inte hj?rnan l?ngre f?rnuftigt d? tas kraften fr?n det d?r “extra lagret” som finns d?r n?gonstans. Barnen har pratat om Halloween l?nge och.. ja, d? kan man inte riktigt h?lla sig borta.. S?dan ?r jag. L?gger liksom i en v?xel som egentligen inte finns och sedan n?r allt ?r ?ver s? ?r jag helt slut. N?, bara att vila upp sig sedan.

Trivs som b?st n?r inte alla “m?sten” hopar sig utan n?r jag f?r lite tid till att sitta ner och ta en mugg te och smida ide?r. ?Fundera p? nya fotomotiv och f? tanka kraft och id?er f?r konsten. Sen ?r det ju s? att n?r det blir f?r hektiskt s? ?r det n?got annat som inte hinns med och oftast blir det hemmet, d? jag prioriterar djuren..s? en ordentlig st?dning sku inte sitta fel heller. Dit for min lediga l?rdag k?nns det som….asch.. 😉

Nya kameran har ju kommit och har ju knappt hunnit bekanta oss..s? ig?r kv?ll gjorde jag en promenad med Chico och passade p? att ta kameran. ?land. H?st. ?n n?gon ?vecka k?nns det som…blev pl?tsligt varmt igen s? vintern k?nns ?nnu avl?gsen. V?ntar nog ?nd? p? den. V?ntar p? sn?n. V?ntar p? att f? leka med min tv? ?ring i sn?n..den h?r mamman v?xer aldrig upp. 😉

V?ntar p? att f? skrinna…t?nke faktiskt om jag skulle v?ga mej p? l?ngf?rds skridsko?kning i ?r. Kanske med Lucy som drag hj?lp? Hoppas, hoppas det blir en vinter med is och sn?. ?r s? l?nge sedan jag upplevde det nu k?nns det som.

Nu har vi ocks? best?mt oss f?r att ta steget, steget ut i det ok?nda. ?Den h?r g?ngen ?r jag faktiskt lite r?dd.. p? riktigt. Men vi har best?mt oss. Han flyttar hem. Det k?nns som det enda r?tta. Magk?nslan. Magk?nslan har f?tt styra. Den k?nslan jag alltid f?rs?kt hitta och g? efter och som alltid leder en r?tt. Den k?nslan kan dock vara sv?r att hitta ibland…och l?nge har vi velat fram och tillbaka. ?Ensamheten ifr?n varandra har ocks? utvecklat och st?rkt oss, men nu r?cker det. Nu vill vi vara tillsammans. Har vari ifr?n varandra nu sedan juni…(jo han var hemma p? semester d?r i juli).

S? vi har best?mt att han l?mnar Malaga och flyttar hem tillbaka. Han s?ger allts? upp sig. Jag har alltid f?respr?kat liv och frihet f?re pengar och fina jobbtitlar. Nu visar vi att vi st?r f?r just de orden. Han l?mnar en s?ker mark, s?ker inkomst och kommer hem. F?r k?rleken ?r starkare. Framtiden ?r oviss och f?r tillf?llet finns inget jobb h?r p? ?land som skulle motsvara det han hade, s? nu har vi best?mt att han kommer hem, hem till g?rden. ?Sen f?r vi se, hur l?nge skeppet flyter och hur vi f?r ekonomin att g? ihop. Men den som inte v?gar, vinner inte heller. Det ?r min starka tro. Nu ska vi ta tag i v?rt hus och g?ra klart allt som inte ?r f?rdigt med material fr?n v?r egen skog. ?Vi ska leva sk?rg?rds liv p? riktigt. Vi ska fiska. Vi ska ta vara p? naturen. Vi ska vara fysiska och vara mycket utomhus.

Allting l?ser sig. S? ?r det. S? har det alltid gjort. Den som v?gar vinner, s? ?r det. Hur kan min ?vertygelse vara s? stark…f?r att vi gjort det f?rut och har f?tt det s? starkt till oss, som ett g?va, som ett slags pris? Kan man s?ga s?? ?Tar man steget ut i total ovisshet s? brukar det finnas en stor osynlig hand som “rewardar” (vad heter det?) och “f?r” en r?tt… F?rst?r ni? V?ga lita p? ovisshet. V?ga v?ga. B?ra eller brista, han kommer hem till jul.??

Believe. Or not? Spiritual art

S? d?r ja. Jag ?r S? glad (f?nigt glad), min nya kamera har anl?nt och nu ?r det d? fr?gan om jag kan l?ra mej alla inst?llningar s? jag f?r fina, fina kvalitets bilder.

F?rs?kte mej i alla fall p? lite m?rker fotografering ig?r kv?ll d? jag kom hem med f?rjan. Vilken h?rlig fullm?ne! Vilket magiskt ljus. Det ?r ju synd att man s?llan f?r s?dant p? bild, den riktiga k?nslan av s?na kv?llar. Kanske d?rf?r jag sov s? d?ligt inatt med…visst h?ll jag ocks? p? att trixa med blodsockret ggr m?nga. Det ?r ganska sp?nnande hur man kan k?nna av sina guider/skydds?nglar just n?r det kommer till min sons sjukdom och mitt st?ndiga vaktande/vakande. Det var eng?ng ett medium som sa till mej att jag har flera runt mej st?ndigt, flera som hj?lper. ?Det kan jag k?nna nattetid, f?r det har h?nt (ve o fasa) att telefonen inte ringt fast jag satt den p? v?ckning men jag ?nd? har vaknat. Oftast, oftast ?r n?got p? skrutt d? och beh?ver ?tg?rdas. Kan se hur personen som ?r d?r f?r att hj?lpa mej (fr?n andev?rlden) st?r ?ver min s?ng och viskar frenetiskt, kanske drar i t?cket, kanske skuffar till mej…? Hur de kanske f?r arbeta f?r att f? mej v?ckt 😉 Men p? n?got konstigt vis vaknar jag alltid d? jag beh?vs.??

 

S? efter att jag f?rt den minsta till dagis fick jag krypa ner i s?ngen med en stor brun, kramgo hund. Endel dagar ?r s?na. Har tusen planer, tusen id?er men fysiken tar emot, inte innan jag vilat. Utan ordentlig natts?mn s? blir det s? h?r. Kroppen m?ste f? vila f?r att orka. Det v?rsta med det ?r att det tar timmar innan jag blir till mej sj?lv igen. Det m?ste till ?en m?ltid, en dusch, en kaffe och sen mot kv?llen kanske jag b?rjar bli m?nniska igen med mina tusen id?er. Innan ?r jag mest en zombie.

Fick klart tavlan jag jobbat med h?r om dagen och hann bara l?gga ut den s? vart den s?ld. S?nt gillas! MEN det gjorde att jag nu igen sitter med ingenting inf?r november och Skarpansv?gens galleri… Det v?rsta ?r att n?r jag v?l f?r id?n kan sj?lva m?landet g? snabbt men det ?r just iden som brukar dr?ja, s? nu k?nner jag mej lite stressad m?ste jag erk?nna, med vetskapen om att det inte blir bra om man pressar fram n?t…

Det m?ste liksom f? ta sin tid. Oj, oj, oj. M?ste dra ner p? mitt inhoppande som sjuksk?tare k?nner jag. Denna vecka sku det bli 3 hela ggr och det blir lite f?r mycket.. n?r man s? g?rna vill hj?lpa och vara ?verallt men tiden inte r?cker till. Alls. Det ?r jag i ett n?tskal. Vart for liksom denna vecka?

Det ?r k?nslan jag vill f?rmedla..

Allts?, vilken h?rlig h?st. N?stan s? man f?r nypa sig i armen. Wow, vilka f?rger i naturen nu, kan man annat ?n f?r?lska sig i denna vackra ?rstid som bjuder p? sprakande f?rger, spegelblanka hav och en frisket som g?r att ?tminstone jag bara vill vara utomhus. ?P? l?rdag f?r jag min efterl?ngtade kamera och d? kommer jag att kunna f?reviga min milj? s? mycket b?ttre. Oj, vad jag v?ntar. Med kameran kan jag ocks? filma och har ocks? best?llt en fj?rrkontroll s? jag kan ta foton med mej sj?lv som motiv utan en annan persons hj?lp. Nu ?r det bara en dr?nare kvar….?h, vad jag dr?mmer.

Precis n?r jag t?nkte att vardagsrummet skulle bli klart s? tog tapeten slut. S? typiskt. Det blev en rand kvar otapetserad. Har ocks? t?nkt ge k?ket ett litet ansiktslyft och byta ut kaklet ovanf?r spis och diskho, som jag valde f?r…hm, si s?d?r 13 ?r sedan.

H?stlov, h?rni

F?r endel. Vad roligt! Nu f?r barnen ocks? en chans att komma ut och njuta av allt det fina. Vi f?r min syster hit med sina barn s? f?r se vad vi hittar p?, men ut i h?sten ska vi.???

Hela m?leriet (konsten) ligger lite p? efterk?lken nu d? jag prioriterat hemmet.. men bes?kte faktiskt Skarpansv?gens galleri (i Mariehamn) h?r om dagen och pratade med den nya ?garen en god stund. I november kommer n?gon tavla att h?nga d?r, eftersom det d? ?r djurtema och just nu h?ller jag p? med ?nnu en h?st. Eller ett v?sen. Ett vitt naturfenomen som inandas andlighet, evighet, styrka och v?rdnad. Blev s? tagen av mannen som fastnade vid min f?rra, lite i samma stils tavla, att jag best?mde mej f?r att forts?tta i samma stil.

Ju mer jag k?nner (och inte t?nker s?nder), desto mer spirituell blir konsten. Jag vill att den ska ber?ra. Jag vill ha ett djup som alla sedan har r?tt att tolka som de vill. Men jag vill kunna f?rmedla en bit av det som ber?r mej vidare. Kanske l?ter konstigt. Att m?la en bild ?r liksom ingen id?. En bild kan man trycka upp. Men konst med en bakomliggande tanke som ber?r betraktaren p? djupet ?r jag mer ute efter. En bit av universum, en bit av det heliga, en bit av dr?mmar, en bit av n?got st?rre, det ?r den k?nslan jag vill f?rmedla.

Im getting there.?Jag vill ber?ra.?

Show me the way

?n s? k?nns det som h?st, en varm h?st, och det ?r v?l tur det d? vi ?r mitt i processen att f? gr?set balat. Nu g?r jag bara och hoppas p? att antalet ?ensilage bollar blir tillr?ckligt. K?nner mej lite sm? stressad d? allting princip ?r upp och ner nu. Inte bara rent fysiskt i huset utan ocks? v?ra framtidsplaner. ?Det p?verkar inte bara mej, utan ocks? Benny. Mer honom. Jag har l?rt mej att mer “landa i kaoset” och se tiden an. Det ?r ingen som riktigt vet vad som h?nder fram?t nu. Men absolut k?nns det som om jag inte vill sl?ppa greppet om honom nu d? han igen st?r p? tr?skeln f?r att ?ka tillbaka till Spanien…Det ?r ju vi. Vi tv?. Det ?r inte h?llbart att vi ?r p? olika h?ll. Det g?r en tid. Men inte i l?ngden f?rst?s. Det k?nns bara fel. Familjen m?ste vara p? samma st?lle. Antingen h?r eller s? i Spanien. S?, f?r se vad som sker.

En bit av mej skriker,” kasta loss, flytta hem hit till g?rden, till sk?rg?rden och s? utvecklar vi g?rden tillsammans”. Men steget ?r stort. Att g? fr?n ett v?lbetalt jobb till en os?ker framtid ?r inte ett steg vi kan ta, idag. Tyv?rr. Men det ?r en dr?m att kunna f?rs?rja sig h?r genom m?nga sm? b?ckar. F?r det ?r ingen som vill pendla till stan fem g?nger i veckan, lika lite som man vill slita h?cken av sig f?r att f? allting att g? runt och sen ?nd? inte kunna njuta av det eftersom man ?r s? stressad hela tiden. Helst vill man f?rs?rja sig p? det man ?lskar mest. S? vi f?r se tiden an.

N?t h?nder. Snart. Det k?nner jag p? mej.?

Jag letade. I varje skrymsle, i varje vr?. Jag lyste upp natten, letade d?r m?rkret f?rs?kte g?mma. Jag kom, jag slet, jag rev. Panik. Jag ville s? g?rna hitta. Svar. Vad h?nder, vad sker? ?

 

S?ndag och en f?rsta video…

S?ndag, sk?na, lugna s?ndag.

Det b?sta av allt ?r att han har kommit hem??, min ?lskling har kommit hem, f?r en hel vecka!

Mycket har h?nt de senaste dagarna, f?rs?ker f? hemmet i skick och det g?r ju v?ldigt sakta kan man s?ga… men nu n?r han kom hem s? g?r det endel fortare. Han fixar allt som jag v?ntat p? att han ska fixa, lampor som ska flyttas, eluttag som beh?ver ses ?ver, dyngvagnar som beh?ver t?mmas, tv?ttmaskiner som kommit “ur” (hade ingen aning) d?rav den ?ckliga avloppslukt som spritt sig…ja, ni f?rst?r en hel massa som jag helt enkelt inte varken har kunnat eller haft tid till.

Jag plockar upp s?nt som jag tror beh?vs men h?lften blir kvar i l?dorna. T?nker inte ?verfylla hemmet nu. S? mycket enklare och finare med lite f?rre saker. I m?nga ?r har jag g?tt och dr?mt om hur endel rum kunde se ut och nu kommer ?ntligen vardagsrummet och f? den “ansiktslyftning” jag s? l?nge v?ntat p?. Tapetserare och takm?lare ?r p? g?ng hit i veckan. ? ?ntligen, ?ntligen ska vi ocks? ta tag i v?r veranda….glas verandan, ni vet s?na d?r de flesta gamla ?l?ndska hus har.. v?r ?r ju s? liten. Har l?nge dr?mt om att f? f?rstora den och f? plats f?r bord och stolar d?r??. Att sitta d?r p? morgonen och ha utsikt ?ver h?starna och tr?dg?rden medan man planerar sin dag och sippar p? sitt te.?? ?ntligen ska byggaren komma under veckan och r?kna lite p? hur mycket det skulle kosta… Jag ?r s? himla glad. Det har helt enkelt varit s? opraktiskt hittills. Inget utrymme f?r bord och stolar riktigt, inte f?r en fem personer familj. Men kanske, kanske snart….ser ljuset…

F?ljer andra bloggar och “vloggar” och t?nkte att jag ju m?ste prova g?ra en jag med (som de flesta andra) ?s? f?r man se om det blir fler. 😉 ?Problemet med det ?r ju n?rmast att man ?r s? fruktansv?rt ovan att se sig sj?lv och ja, kanske inte det man gillar mest….eller man ?r ovan, ska man s?ga. S? ikv?ll sl?ngde jag ihop en video fr?n olika klipp jag gjort under n?gra dagar….riktigt roligt ?nd?! Man f?r ju s? mycket b?ttre bild av livet s?.

Varje dag d? det bjuds p? fint och soligt v?der f?rs?ker jag ta mej en tur med Gwen. F?rst tr?nar vi lite h?r hemma, sen avslutar vi med en skogspromenad. Det ?r fantastiskt hur bekv?mt man kommer in i skogen med h?st och d?r uppifr?n ryggen har man verkligen sikt, med tur kan man hitta nya svamp st?llen..skogens gula guld?? -kantareller- H?st, h?rliga h?st! Nu kommer f?rgerna.??

 

Alla gr?ter

Nu blev det verkligen ett l?ngt uppeh?ll h?r p? bloggen. Dagarna flyter iv?g nu eftersom vi flyttat in till stora huset fr?n lillstugan och jag inte gjort s? mycket annat ?n ordnat och packat upp. F?rs?ker ?nd? att ta det lugnt och metodiskt, packar upp lite i g?ngen, bara det man beh?ver. Har p? k?nn att det igen kommer att bli en hel massa kvar i l?dorna som f?r b?ras ut och s?ljas, ges bort. Hur kan man samla p? sig s? otroligt mycket? Jag blir lika h?pen varje g?ng. Man beh?ver inte fem olika vispar osv. Det ?r r?tt sk?nt ocks? att f? det upprensat. Det ska bli luftigt och inte f?r fullproppat n?gonstans. Som nytt kommer jag nu att inreda det gamla tv rummet i nederv?ningen till hobbyrum d? jag t?nkt experimentera med lite av varje i konstv?g vinter. Har ju ocks? gamla snickarboden p? g?rden som sakteligen h?ller p? att t?mmas. Allt tar bara s?dan tid. Flera ?rs (tom hundra) gamla grejer som man verkligen m?ste k?nna efter om de beh?vs eller om de sett sina b?sta dagar. Det ?r inte l?tt. Alla gamla grejer har liksom sin historia.

Men m?rker nog att jag ?r lite uppskruvad nu, med alla ide?r, som om n?gon skruvat upp farten lite. Ja, m?rker s? bra n?r jag ex inte m?rker hur fort jag k?r bilen. N?r det st?r 100 p? m?taren hela tiden…bara tur att inte farbror polis ?r ute s? ofta och att inga olyckor h?nt. Nej. Nu f?r jag lov att sakta ner. F?rs?ker ?nd? s?nka ner och t?nka p? farten d? jag har barnen med mej. ?Det blir alltid s?h?r n?r jag har f?r m?nga id?er, f?r m?nga eldar som brinner samtidig, ?d? m?rker jag inte av att allt b?rjar g? lite fortare, lite fortare…och det var ocks? en av orsakerna till att jag best?mde mej att idag g? och ta ett lab prov p? mitt thyroxinv?rde. Har ju hypotyreos och alltid d? och d? m?ste min medicindos justeras (thyroxin) ofta ligger den bra men ibland g?r kroppen p? ?vervarv (lite som man sku vara h?g p? energi) och ibland segar den ner och d? blir allt lite tungt och jag blir gr?tmild och sk?r. Det ?r lite som en balansg?ng p? en sk?r tr?d. Ofta h?ller jag mej d?r uppe, fint balanserande men ibland s? trillar jag….

? trillade gjorde jag ?h?r om kv?llen. Det var s? mycket negativt den dagen. Att tillslut n?r jag stod d?r p? kv?llen och febrilt ?ppnade de stenh?rda locken p? de packade l?dorna s? fingrarna n?stan bl?dde i min desperation att hitta bestick s? barnen kunde ?ta kv?llsm?l…st?tte jag p? en korg full av gammal kattbajs (tydligen hade den trott det var dens sandl?da) och under den ringlade sig intorkat kiss p? golvet. Tillslut n?r jag k?nkade ner fel l?da (inte den med besticken) s? tittar 12 ?ringen p? mej, “hur e det mamma?” D? brister det. Tr?tt, ont och totalt dr?nerad p? energi brister jag i t?rar och mina stackars pojkar (som aldrig sett mamma gr?ta) vet inte vart de ska ta v?gen. 10 ?ringen springer upp till sitt rum av ren f?rskr?ckelse och 12 ?ringen hj?lper mej sn?llt. Fick ta tillf?llet i akt och ber?tta att vuxna m?nniskor ocks? kan bli s? tr?tta att de till slut gr?ter. M?nniskor gr?ter. Alla m?nniskor kan gr?ta. Pojkarna fick sig en tankest?llare och var sedan v?ldigt hj?lpsamma innan det var dags f?r att sova. K?nde sedan att det var v?ldigt sk?nt dagen efter att ta en promenad med hundarna ner till platsen p? bilden.

Ro och lugn f?r sj?len.?? En paus.?

Married to the sea

Tillbaka till sk?rg?rden, tillbaka till Norden, tillbaka till klippor, saltdoft, vind och sk?r, sandstrand ?land allts?. ?n ?r havet lugnt…lagom bl?st, varken dramatiskt eller lugnt, sagolikt och melankoliskt som det kan bli vid spegel glans. ?lskar n?r vinden riktigt sliter en i h?ret och man verkligen f?r k?nna av h?stens stormar…de l?r v?l ska komma..

Euforisk har jag skuttat omkring i skogen och sett att det finns b?de lingon och bl?b?r…?ven om bl?b?ren inte smakar lika gott som p? sommaren. Vi tog en tur med Chico f?r att f?rs?ka hitta lite gul kantarell men icke, hittade n?gra sm?, sm? kantarell bebisar som jag inte n?mndes plocka. Vi v?ntar lite till.

Married to the sea??

Ig?r b?rjade vi st?da ur snickarboden h?r p? g?rden, det ?r en riktig Pettsson & Findus snickarbod, det verkligen h?nger saker ?verallt. V?ggarna ?r t?ckta av verktyg. Snickarboden ?r ett perthus som ?r ?nnu ?ldre ?n bostadshuset (l?ngt ?ver hundra ?r) med en h?rlig gammal eldstad. D?r ska jag sitta i vinter. D?r ska jag sitta intill den sprakande elden och fixa.?

Det g?r s? gott att komma bort ibland f?r d? ser man allt igen med nya ?gon, och jag m?ste nog s?ga att efter all sjukdom och el?nde vi tampas med s? har jag b?rjat stanna upp mer och bara k?nna efter. Jag lever. Jag g?r det jag trivs med och m?r bra av. F?r en dag finns jag inte mer och d? ska jag inte ?ngra mina v?gval. Jag levde.

L?nge leve ?land. Nu ?r jag h?r och min mission ?r nu att dela med mej av denna vackra ?. Sk?rg?rd. Natur. Dofter.??