He’s coming home for x-mas!

S? ?r halloween ?ver, pust…jag ?r ju s?dan som gillar att fixa och ofta brinner gl?den starkare ?n f?rnuftet. F?r egentligen s? tar det nog all must ur mej att vara ensam mamma till tre killar, ha en h?st och tv? hundar och inte sova om n?tterna…men sen ?nd? vill jag ju s? mycket n?r det kommer till barnen. Och n?r jag vill n?got starkt s? resonerar inte hj?rnan l?ngre f?rnuftigt d? tas kraften fr?n det d?r “extra lagret” som finns d?r n?gonstans. Barnen har pratat om Halloween l?nge och.. ja, d? kan man inte riktigt h?lla sig borta.. S?dan ?r jag. L?gger liksom i en v?xel som egentligen inte finns och sedan n?r allt ?r ?ver s? ?r jag helt slut. N?, bara att vila upp sig sedan.

Trivs som b?st n?r inte alla “m?sten” hopar sig utan n?r jag f?r lite tid till att sitta ner och ta en mugg te och smida ide?r. ?Fundera p? nya fotomotiv och f? tanka kraft och id?er f?r konsten. Sen ?r det ju s? att n?r det blir f?r hektiskt s? ?r det n?got annat som inte hinns med och oftast blir det hemmet, d? jag prioriterar djuren..s? en ordentlig st?dning sku inte sitta fel heller. Dit for min lediga l?rdag k?nns det som….asch.. 😉

Nya kameran har ju kommit och har ju knappt hunnit bekanta oss..s? ig?r kv?ll gjorde jag en promenad med Chico och passade p? att ta kameran. ?land. H?st. ?n n?gon ?vecka k?nns det som…blev pl?tsligt varmt igen s? vintern k?nns ?nnu avl?gsen. V?ntar nog ?nd? p? den. V?ntar p? sn?n. V?ntar p? att f? leka med min tv? ?ring i sn?n..den h?r mamman v?xer aldrig upp. 😉

V?ntar p? att f? skrinna…t?nke faktiskt om jag skulle v?ga mej p? l?ngf?rds skridsko?kning i ?r. Kanske med Lucy som drag hj?lp? Hoppas, hoppas det blir en vinter med is och sn?. ?r s? l?nge sedan jag upplevde det nu k?nns det som.

Nu har vi ocks? best?mt oss f?r att ta steget, steget ut i det ok?nda. ?Den h?r g?ngen ?r jag faktiskt lite r?dd.. p? riktigt. Men vi har best?mt oss. Han flyttar hem. Det k?nns som det enda r?tta. Magk?nslan. Magk?nslan har f?tt styra. Den k?nslan jag alltid f?rs?kt hitta och g? efter och som alltid leder en r?tt. Den k?nslan kan dock vara sv?r att hitta ibland…och l?nge har vi velat fram och tillbaka. ?Ensamheten ifr?n varandra har ocks? utvecklat och st?rkt oss, men nu r?cker det. Nu vill vi vara tillsammans. Har vari ifr?n varandra nu sedan juni…(jo han var hemma p? semester d?r i juli).

S? vi har best?mt att han l?mnar Malaga och flyttar hem tillbaka. Han s?ger allts? upp sig. Jag har alltid f?respr?kat liv och frihet f?re pengar och fina jobbtitlar. Nu visar vi att vi st?r f?r just de orden. Han l?mnar en s?ker mark, s?ker inkomst och kommer hem. F?r k?rleken ?r starkare. Framtiden ?r oviss och f?r tillf?llet finns inget jobb h?r p? ?land som skulle motsvara det han hade, s? nu har vi best?mt att han kommer hem, hem till g?rden. ?Sen f?r vi se, hur l?nge skeppet flyter och hur vi f?r ekonomin att g? ihop. Men den som inte v?gar, vinner inte heller. Det ?r min starka tro. Nu ska vi ta tag i v?rt hus och g?ra klart allt som inte ?r f?rdigt med material fr?n v?r egen skog. ?Vi ska leva sk?rg?rds liv p? riktigt. Vi ska fiska. Vi ska ta vara p? naturen. Vi ska vara fysiska och vara mycket utomhus.

Allting l?ser sig. S? ?r det. S? har det alltid gjort. Den som v?gar vinner, s? ?r det. Hur kan min ?vertygelse vara s? stark…f?r att vi gjort det f?rut och har f?tt det s? starkt till oss, som ett g?va, som ett slags pris? Kan man s?ga s?? ?Tar man steget ut i total ovisshet s? brukar det finnas en stor osynlig hand som “rewardar” (vad heter det?) och “f?r” en r?tt… F?rst?r ni? V?ga lita p? ovisshet. V?ga v?ga. B?ra eller brista, han kommer hem till jul.??