S? d?r ja. Jag ?r S? glad (f?nigt glad), min nya kamera har anl?nt och nu ?r det d? fr?gan om jag kan l?ra mej alla inst?llningar s? jag f?r fina, fina kvalitets bilder.
F?rs?kte mej i alla fall p? lite m?rker fotografering ig?r kv?ll d? jag kom hem med f?rjan. Vilken h?rlig fullm?ne! Vilket magiskt ljus. Det ?r ju synd att man s?llan f?r s?dant p? bild, den riktiga k?nslan av s?na kv?llar. Kanske d?rf?r jag sov s? d?ligt inatt med…visst h?ll jag ocks? p? att trixa med blodsockret ggr m?nga. Det ?r ganska sp?nnande hur man kan k?nna av sina guider/skydds?nglar just n?r det kommer till min sons sjukdom och mitt st?ndiga vaktande/vakande. Det var eng?ng ett medium som sa till mej att jag har flera runt mej st?ndigt, flera som hj?lper. ?Det kan jag k?nna nattetid, f?r det har h?nt (ve o fasa) att telefonen inte ringt fast jag satt den p? v?ckning men jag ?nd? har vaknat. Oftast, oftast ?r n?got p? skrutt d? och beh?ver ?tg?rdas. Kan se hur personen som ?r d?r f?r att hj?lpa mej (fr?n andev?rlden) st?r ?ver min s?ng och viskar frenetiskt, kanske drar i t?cket, kanske skuffar till mej…? Hur de kanske f?r arbeta f?r att f? mej v?ckt đ Men p? n?got konstigt vis vaknar jag alltid d? jag beh?vs.??
S? efter att jag f?rt den minsta till dagis fick jag krypa ner i s?ngen med en stor brun, kramgo hund. Endel dagar ?r s?na. Har tusen planer, tusen id?er men fysiken tar emot, inte innan jag vilat. Utan ordentlig natts?mn s? blir det s? h?r. Kroppen m?ste f? vila f?r att orka. Det v?rsta med det ?r att det tar timmar innan jag blir till mej sj?lv igen. Det m?ste till ?en m?ltid, en dusch, en kaffe och sen mot kv?llen kanske jag b?rjar bli m?nniska igen med mina tusen id?er. Innan ?r jag mest en zombie.
Fick klart tavlan jag jobbat med h?r om dagen och hann bara l?gga ut den s? vart den s?ld. S?nt gillas! MEN det gjorde att jag nu igen sitter med ingenting inf?r november och Skarpansv?gens galleri… Det v?rsta ?r att n?r jag v?l f?r id?n kan sj?lva m?landet g? snabbt men det ?r just iden som brukar dr?ja, s? nu k?nner jag mej lite stressad m?ste jag erk?nna, med vetskapen om att det inte blir bra om man pressar fram n?t…
Det m?ste liksom f? ta sin tid. Oj, oj, oj. M?ste dra ner p? mitt inhoppande som sjuksk?tare k?nner jag. Denna vecka sku det bli 3 hela ggr och det blir lite f?r mycket.. n?r man s? g?rna vill hj?lpa och vara ?verallt men tiden inte r?cker till. Alls. Det ?r jag i ett n?tskal. Vart for liksom denna vecka?
