In between

“Nu kommer jag! skrek hon. Utan att tveka satte lilla My av nerf?r backen i rak linje. Mumintrollet tittade upp med ena ?gat och s?g att hon skulle klara det. Hennes lilla ilskna ansikte var pr?glat av glad s?kerhet och benen stod styva som pinnar i backen. ” Ur Trollvinter. s.81

S? k?nns det lite nu. Jag har kommit ur den tr?ttaste fasen och l?gger nu i en h?gre v?xel igen. ?Hela v?r v?rld har brakat runt om oss (litterally) men ?nd? k?nns det som om vi kickar ig?ng med fart. Kom barra, sa hon och kavlade upp ?rmarna. K?nner mej lite som lilla My faktiskt, men sl?pa p? det tunga lasset det ska jag-f?r snart ?r det l?tt igen (bilden ovan) ๐Ÿ˜‰

Vips s? st?lldes mitt arbetsrum igen i ordning. Vips, s? grundm?lade jag en ny canvas. Vips, s? lade jag grunden f?r den nya m?lningen s? nu g?ller det bara att bygga upp tavlan bit f?r bit…vet inte om jag ska v?ga skriva vad “det nya” har f?r arbetsnamn…f?r t?nk om jag st?r d?r med ett f?rdigt verk som jag bara vill riva i bitar av frustration f?r att det inte blev som det skulle? Det h?nder. Och varje g?ng jag kastar mej in i en ny resa. Dvs. en ny m?lning tar form s? vet jag att jag ska g? igenom en emotionell berg och dalbana. F?r det ?r konstigt. Alltid i n?got skede backar jag n?gra meter och sk?dar mitt verk (g?r jag ofta f?rst?s) och pl?tsligt griper odugligheten tag i mej med sina fula klor och jag st?r d?r och darrar medan n?gon viskar i mitt ?ra “du ?r oduglig”…”se nu vad du gjort”….”det d?r blir inget”….”du kan lika g?rna b?rja om din odugliga, lilla piece of shit”…. JA! Ni f?rst?r. Det ?r inte l?tt. Fast nu efter lite erfarenhet vet jag att det KAN fortfarande bli bra och min inre r?st skriker “SHUT UP! JAG ?R BARA HALVV?GS! DET BLIR BRA TILLSLUT SKA DU SE! DITT J?KLA KRYP!” Ni f?rst?r. Det ?r inte l?tt att vara konstn?r n?r man rivs och slits mellan ytterligheter.

Det fanns tider jag l?t den d?r f?rf?rliga inre r?sten slita mej i tu. Det slutade med att jag ?ngestfyllt n?stan satt och gr?t ?ver min oduglighet. ?Tills jag r?tade p? ryggen, ryckte p? axlarna och skrek tillbaka till det fula trynet. “FINE! Om det inte blir bra, s? ?r det bara att b?rja om!” F?r om det ?r n?t som jag blivit mer och mer under tidens g?ng s? ?r det lite av en perfektionist. Nu mer vill jag inte sl?ppa ifr?n mej s?dant som jag inte ?r 100% n?jd med…..och ja, tja i b?rjan kanske det var annorlunda….eller vi s?ger s? h?r.. jag trodde kanske jag inte kunde b?ttre och nu ser jag tillbaka p? vissa verk med en viss skam. M? erk?nnas. ? dessa hade jag g?rna samlat tillbaka och eldat upp i en brasa p? g?rden. Men. Sen f?r man bara sv?lja och inse att kanske nu den d?r som k?pte just den tavlan ?nd? gillade den (p? n?t konstigt vis). Tur i alla fall att man utvecklas kan jag k?nna. O ja, nu s?ger jag det. Temat f?r f?ljande tavlor heter “in between” utan dess mer f?rklaringar, s? f?r alla tro och tolka sj?lv i detta l?ge.

Believe. Or not? Spiritual art

S? d?r ja. Jag ?r S? glad (f?nigt glad), min nya kamera har anl?nt och nu ?r det d? fr?gan om jag kan l?ra mej alla inst?llningar s? jag f?r fina, fina kvalitets bilder.

F?rs?kte mej i alla fall p? lite m?rker fotografering ig?r kv?ll d? jag kom hem med f?rjan. Vilken h?rlig fullm?ne! Vilket magiskt ljus. Det ?r ju synd att man s?llan f?r s?dant p? bild, den riktiga k?nslan av s?na kv?llar. Kanske d?rf?r jag sov s? d?ligt inatt med…visst h?ll jag ocks? p? att trixa med blodsockret ggr m?nga. Det ?r ganska sp?nnande hur man kan k?nna av sina guider/skydds?nglar just n?r det kommer till min sons sjukdom och mitt st?ndiga vaktande/vakande. Det var eng?ng ett medium som sa till mej att jag har flera runt mej st?ndigt, flera som hj?lper. ?Det kan jag k?nna nattetid, f?r det har h?nt (ve o fasa) att telefonen inte ringt fast jag satt den p? v?ckning men jag ?nd? har vaknat. Oftast, oftast ?r n?got p? skrutt d? och beh?ver ?tg?rdas. Kan se hur personen som ?r d?r f?r att hj?lpa mej (fr?n andev?rlden) st?r ?ver min s?ng och viskar frenetiskt, kanske drar i t?cket, kanske skuffar till mej…? Hur de kanske f?r arbeta f?r att f? mej v?ckt ๐Ÿ˜‰ Men p? n?got konstigt vis vaknar jag alltid d? jag beh?vs.??

 

S? efter att jag f?rt den minsta till dagis fick jag krypa ner i s?ngen med en stor brun, kramgo hund. Endel dagar ?r s?na. Har tusen planer, tusen id?er men fysiken tar emot, inte innan jag vilat. Utan ordentlig natts?mn s? blir det s? h?r. Kroppen m?ste f? vila f?r att orka. Det v?rsta med det ?r att det tar timmar innan jag blir till mej sj?lv igen. Det m?ste till ?en m?ltid, en dusch, en kaffe och sen mot kv?llen kanske jag b?rjar bli m?nniska igen med mina tusen id?er. Innan ?r jag mest en zombie.

Fick klart tavlan jag jobbat med h?r om dagen och hann bara l?gga ut den s? vart den s?ld. S?nt gillas! MEN det gjorde att jag nu igen sitter med ingenting inf?r november och Skarpansv?gens galleri… Det v?rsta ?r att n?r jag v?l f?r id?n kan sj?lva m?landet g? snabbt men det ?r just iden som brukar dr?ja, s? nu k?nner jag mej lite stressad m?ste jag erk?nna, med vetskapen om att det inte blir bra om man pressar fram n?t…

Det m?ste liksom f? ta sin tid. Oj, oj, oj. M?ste dra ner p? mitt inhoppande som sjuksk?tare k?nner jag. Denna vecka sku det bli 3 hela ggr och det blir lite f?r mycket.. n?r man s? g?rna vill hj?lpa och vara ?verallt men tiden inte r?cker till. Alls. Det ?r jag i ett n?tskal. Vart for liksom denna vecka?

Vad ?r livet p? bal och slott?

Livet ?r trassligt och det ?r v?l det som ?r meningen f?r det ska ju inte vara f?r enkelt. Mycket knutar p? v?gen som man antingen kan f?rs?ka knyta upp eller bli f?rtvivlad ?ver. Jag brukar f?rs?ka knyta upp men f?rtvivlan kommer ocks? fr?n och till. Nu skulle vi beh?va ta ett beslut. Ett beslut ?ver v?r framtid de n?rmaste ?ren. H?r, eller Spanien? Ena dagen tror jag ensak den andra en annan.

Enkelhet. Jag ?r igen inne p? enkelhet. Vad ?r livet p? bal och slott? Hur m?nga g?nger har jag inte h?rt hur ballt det ?r att bo i ex. London. Men att g? ut med barnvagnen p? eftermiddagen i London, d? trafiken g?r p? tomg?ng och det r?der kalabalik och man k?nner hur det blir tyngre och tyngre att andas s? fr?gar man sig sj?lv, varf?r? Man kan v?lja var man l?ter sina barn v?xa upp. Man kan v?lja frisk luft ?ver avgaser. Man kan v?lja natur ?ver urbanisation. Livet ?r ett val.

Efter v?ra ?r utomlands (i Prag, I Madrid, I London och Malaga) s? b?rjar ?ven jag inse alla f?rdelar med v?rt vackra Norden. V?r vackra sk?rg?rd. V?r vackra ?.??Vi har gjort v?ra ?ventyr. Vi har flyttat till land d?r vi inte f?rst?tt ett ord vad som sades eller skrevs, vi har f?tt uppleva en s?dan hj?lpsamhet och sn?llhet av totala fr?mlingar s? man inget annat kunnat, ?n tro p? m?nniskans godhet. Vi har ocks? stakat oss vingligt fram, utan socialt n?tverk eller familj… men vi har klarat det. Vi har v?xt. Vi har blivit lurade, vi har fallit men alltid rest oss. Vi har l?rt oss s? mycket. ?Mest av allt har vi l?rt oss att tillsammans st?r vi stadigt. Vi har st?rkts.

?r os?ker om jag hade f?r?lskat mej s? huvudl?st ?ver v?r natur och nuvarande ?plats p? jorden om det inte hade varit?f?r v?ra ?ventyr. Med vetskapen om jordens baksida, k?nns det som om ?jag nu bara vill njuta. N?gonstans innerst inne skriker s? m?nga r?ster som vill bli h?rda.

G?r si, g?r s?. ?r ni verkligen klara?

 

?Som jag skrivit tidigare vill jag dela med mej av s? mycket. Jag vill g?ra konst i olika former i den h?r underbara milj?n. ?Innan k?nde jag ett utanf?rskap, kanske var jag f?r provocerande och vild? Inbjudningar som aldrig kom, grupper som bildades men aldrig fick man fr?gan.. Idag ?r jag ?ldre. Jag har svalt och g?tt min egen v?g. Jag ?r starkare ?n n?gonsin och ingen kan l?ngre f?rst?ra. Nu ?r det mitt race. ?Jag s?ker f?rtr?stan i ?min konst, i naturen, i allt det vackra. Jag uttrycker svek, sorg och l?ngtan men ?ven gl?dje, tacksamhet och livsgl?dje.

Nu vet jag att jag kan. Innan visste jag det inte. Jag v?gade inte tro. Nu har jag tagit steget ut i det ok?nda och ingen ska hindra mej. Jag ?r som ett ?nglok. JAG. SKA. FRAM. Min styrka ?r starkare ?n EVER.

Tack till alla

Sk?rdemarknaden ?r f?rbi och jag har tr?ffat s? mycket m?nniskor och blivit ?ver?st av lovord. Tackar er av hela mitt hj?rta. Det ?r p? grund av er det ?r roligt att skapa. All respons. K?nns som bensin p? elden. Det ?r ni som f?r mej att brinna. Jag ?r lycklig och tacksam. ?Nu f?r jag ny inspiration till att skapa mer.?

En tavla s?ldes till Sverige “the whisperer” (h?stansiktet med skog) det var otroligt att se hur den trollband en kund. L?nge, ?l?nge stod han och tog in den…?kte iv?g ?terkom efter n?gon timme, den hade valt honom. Den v?ckte n?got starkt i honom och det ?r verkligen h?rligt att se att man lyckats ber?ra. N?r jag t?nker tillbaka hur jag fick till den s? var det nog genom en stark k?nsla. Visste absolut inte vad jag sku m?la p? morgonen, slog mej ner i soffan med en mugg kaffe och stirrade p? den vita duken, pratade tyst och bollade tankar med mig sj?lv…kanske satt min konstn?rliga (d?da) faster intill och inspirerade, hur sjukt det ?n l?ter s? t?nker jag mycket p? henne, och jag lever ju i den verkligheten att jag tror n?ra och k?ra kan vistas runt oss n?r det beh?vs.?? Sedan bara fl?t det p? n?r jag eng?ng b?rjade och det ?r precis s? jag ska forts?tta fram?t nu. V?nta, ta in, lyssna och bli inspirerad. D? kommer k?nslorna med.?

V?ldigt suddigt h?r nedan (kollade inte inst?llningarna o hade alldeles f?r br?ttom) men bara s? ni f?r en k?nsla hur bra den sm?lter in med gr?a lakan och lite m?rka detaljer.

Tog n?gra foton av b?de det som s?ldes p? Granlunda g?rd och det som fortfarande pryder v?ggarna d?r.?

H?r ovan ?r en av tavlorna ur morning series, som jag m?lade i somras inspirerad av naturen runt mej. Naturens tidiga sommar morgnar. ?Finns mer info om den h?r i webshopen. Den g?r mer i abstrakt. ?ven h?st?gat ?Soulmate finns kvar men tror kanske inte det l?nge till d? g?rdens ?garinna fallit f?r den men ingen r?d prick ?n.. s? f?rst till kvarn. ๐Ÿ˜‰ ?240 ?euro.

Dessa tv? h?r under fick b?da nya hem under sk?rdemarknaden. Det abstrakta havet som g?r i bl?tt och “dressage” h?sten. Nu m?ste jag verkligen f? lite ordning p? mina s?lda tavlor och b?rja f?ra bok. Tar ju alltid personuppgifter d? jag s?ljer men sen har jag den infon utspridd p? tusen lappar s? nu m?ste jag sammanf?ra allting i ett h?fte. ?K?nns s? roligt att vara s? h?r i b?rjan av min konstresa och ?att min konst hittar nya hem titt som t?tt.

En ny tid. Ett nytt kapitel.

?En ny tid. Ett nytt kapitel.

Ett kapitel d?r konsten kommer att ta mer och mer plats. Ett kapitel d?r jag kommer att k?nna efter mer och g? p? “my sences” som de s? ofta p?talade i konstskolan. ?Det k?nns lite som om jag b?rjar komma dit?t, b?rjar hitta r?tt sm?ningom…. ?n s? l?nge har jag gjort mycket best?llningar och i det finns tyv?rr ingen sj?l. Det kanske blir en vacker bild. Men det ?r allt. F?r mej k?nns det ganska meningsl?st. Jag vill f?rmedla k?nslor…jag vill m?la det som kommer…det som vill uttrycka sig. K?nslan. Den evigt viktiga k?nslan som jag helt sonika f?rbisett nu en l?ngre tid. F?rst d? jag hittar tillbaka till den d?r k?nslan och d? blir det riktigt bra. Vill hitta tillbaka till tiden d? jag fick en bild f?r mitt inre (sketcher, planerande kastar jag bort..n?r det kommet till tavlor) och m?lade sedan direkt p? duken, dit vill jag igen. Men innan jag kommer dit s? finns det n?gra tavlor i h?stens och havets ?tecken som nu finns till salu b?de h?r p? hemsidan, men ocks? p? Granlunda g?rd ikv?ll kl.16-19 och imorgon l?r. kl.12-19!! Sj?lv ?r jag d?r l?rdag om man vill diskutera priser ๐Ÿ˜‰

Eftersom naturen ?r s? viktig del av mitt liv s? kommer jag inte ifr?n att naturen m?ste f? ta plats p? mina canvas. Jag inspireras s? oerh?rt mycket av just naturen, dess stillhet, dess djup som fenomen. Finns det n?t h?rligare ?n att stiga upp tidigt en sommardag och g? till havet f?r att se den spegelblanka ytan trollbindas av sj?r?k…n?stan som ?sm? v?sen som dansar p? vattnet. Magiskt. Eller att vara l?ngt ute p? ett sk?r med h?stvindens bitande storm i h?ret. Eller att en vinterdag g? ut i skogen och k?nna hur sn?n knastrar under f?tterna och den kalla luften bita kinderna r?da. Det ?r livet. Det ?r h?r och det ?r nu.

?De ?r dessa stunder jag njuter s? fruktansv?rt, att jag bara vill ha mer…. det magiska ?r att man hittar dessa stunder ?verallt i naturen…det kan vara skogen, det kan vara intill en tj?rn, det kan vara ute p? havet…hemligheten ?r ofta tiden. N?r v?rlden sover d? dansar de vackraste v?sen runt oss.

?

80 % flyter p? r?tt bra nu. Barnen trivs. Den minsta fullkomligt ?lskar daghemmet. Jag f?r tid till att utveckla det jag vill, tid till mej sj?lv. Det ?nda som sk?r ?r att vara borta fr?n min Benny. N?. Snart kommer han igen. Det ?r s? jag ?verlever. Jag tar ett djupt andetag och t?nker det ?r inte l?nge kvar nu, s? ?r han igen h?r. F?rr klarade de sig med sina sj?m?n som var borta l?nga tider, nu m?ste v?l jag ocks?. D? hade de inte ens facetime eller internet. Nu pratar vi varje kv?ll.??

Det enda jag ?nnu funderar p?, som inte har sl?ppt mitt inre, ?r min fj?ll-resa. ?nnu funderar jag om jag och Emil (?ldsta pojken) kanske sku ta oss ?ver till Sverige och ?ka upp?t inom kort. Naturen drar, fj?llen str?cker ut sina l?nga armar och drar i mej. ๐Ÿ˜‰ Bara ta fina foton och umg?s, en stund, t?nkte jag, Inget m?rkv?rdigt. Bara dra andan. Bort fr?n sjukdom och till den mest l?kande plats p? jorden…norr. Fj?ll. ? Bara vi, och sku det inte vara f?r att jag m?ste belasta andra f?r barnvakt och djurvakt s? sku vi redan ha varit….nu ?r allt lite mer komplicerat. Men ska nu ?nd? se om vi inte sku f? till en l?ng helg ?nd?. Sku ocks? vara sk?nt att sova ett par n?tter igen ost?rt. ?Varje g?ng jag skriver s?, s? f?r jag fundera hur det l?ter i andras ?ron. Men eftersom vi levt s? l?nge nu med sjukdomen diabetes 1 (den mellersta killen Rufus) s? ?r det nog bara en sak som man beh?ver. Avlastning. Det skyller jag bara p? sjukdomen f?rst?s, inte Rufus. I b?rjan hade jag d?ligt samvete f?r att jag m?ste ta avlastning fr?n min egen son, men det ?r ju inte s?, utan det ?r sjukdomen jag tar avlastning ifr?n. Ingen m?nniska h?ller och orkar utan n?gon natts s?mn d? och d?.

H?r nedan kommer tavlor av early morning serien, och ni kan inte tro hur bra denna ser ut ovanf?r en dubbels?ng. Den h?nger i familjerummet p? Granlunda g?rd s? titta in d?r, de som bes?ker.