H?stdagarna seglar f?rbi, ?n ingen kyla i siktet..Nu njuter jag av dimma och dis medan jag f?rs?ker styra upp mina id?er. Det ?r som om naturen drar efter andan nu…f?rbereder sig f?r den l?nga, m?rka vintern. Sm?f?glarnas s?ng ?r n?stan borta, d? de flyttat in i djupare skogar, bara de ih?rdiga talgoxarna ?som letar material och fett f?r att klara den kalla ?rstiden. N?gon korp kraxar d? och d? och p?minner mej om att jag ?r p? r?tt v?g.. . Tyst och stilla. Alla f?rbereder sig, inst?ller sig p? “?verlevnadsmode”. De som kan flyr, flyger till varmare trakter, de allra tuffaste stannar. Om ?n i ide eller p? l?ga kroppstemperaturer vilande l?ngt nere i marken. Det ?r nu de sista skrovm?len g?rs innan man intar den d?r mjuka, sk?na b?ddplatsen…De tuffaste tuffa kommer att pulsera fram i djup sn?, leta febrilt efter f?da och och ta sig fram.
Det ?r precis det jag ?nskar g?ra. Ta mej fram trots motst?nd, storm och kyla. Jag ?nskar g? emot normen. Bo p? min g?rd. Ha h?ns, f?r, alpackor, en ko. Kunna spinna och f?rga mitt egen garn (ge till farmor som ?r beg?vad n?r det kommer till stickning), f? h?rliga ekologiska tr?jor till barnen….smida mina egna smycken, odla min egen mat….en dr?m att ha i sikte d? resten av v?rlden snurrar alldeles f?r fort. Jag har lust att skrika ut, dra i n?dbromsen innan det ?r f?rsent. F? folk att inse. Man kan g?ra sj?lv. Man kan ta tillvara mer. Man kan anv?nda igen. Man kan ?ta fint k?tt endast p? helgen. G? tillbaka. Backa bandet. ?Stoppa upp. Lyssna. Ta in. Spr?cka bubblan. V?ga sl?ppa p? saker. Inte k?pa nytt. ?teranv?nda. Jag hoppas innerligt att man mer och mer b?rjar inse vilken cirkus vi lever i. Jag hoppas fler och fler kan och v?gar ta steget bort fr?n karusellen.
Leva enkelt.
